Bloggspöke
Att försöka förklara varför bloggen legat nere så länge känns mest fånigt, men jag skyller på dålig inspiration. Jag har mest suttit och väntat på att mitt liv ska ta fart. Vilket jag får säga att det har nu.
Imorgon flyttar jag till vår vackra huvudstad Stockholm och påbörjar min anställning på Hero Kommunikation. Oerhört spännande får jag säga, någon nervositet har ännu inte smygit sig på och jag vet inte om det är positivt. Men jag har varit utan arbetsmässig stimulans alltför länge så det är med ren och oförfalskad glödje som jag inträder i kommunikationsbranschen.
Förhoppningsvis kommer jag i framtiden vara så fylld av inspiration och goda idéer att jag måste skriva ner det på bloggen, eller så jobbar jag ihjäl mig och får ingen tid för bloggen alls. Vi får se.
Häng med nu när Blogg Fyhr Alle goes Stockholm!
Sverige 2.0
Så blev den då äntligen öppnad, Sveriges virtuella ambassad. Utrikesminister Carl Bildt har byggt upp förväntningarna på sin blogg och idag så klippte han det virtuella bandet som officiellt öppnade House of Sweden i Second Life.Frågan är hur många Second Life-användare som kommer att ta sig till den "Second House of Sweden" för att lära sig mer om Sverige. Men som ett litet pr-event fungerar det nog utmärkt. Sverige uppmärksammas för att ligga i framkant vad det gäller att utnyttja de nya möjligheterna som nätet nu erbjuder. Bildt själv verkar oerhört nöjd över att han blivit intervjuad av både CNN och Al-jazeera.
Återstå att se vad detta projekt utmynnar i och om det är värt de pengar som satsats. Jag tycker det mest är en rolig grej. Men eftersom jag tycker att Second Life är oerhört tråkigt och segt så kommer jag nog inte besöka ambassaden innan de ger mig en riktigt bra anledning.
Bildt tipsar förresten om en bloggare som lagt ut lite bilder och skrivit några reflektioner på invigningen.
Vad ska vi göra med hockey-VM?
Under gårdagens kvartsfinal mellan Sverige och Slovakien diskuterades hur hockey-VM ska kunna öka sin status. Som det är nu är det inte bra, halvtomma läktare på alla matcher förutom värdnationen Rysslands. Vad som sades var att statusen måste höjas och det ska bli mer "glamour" kring hockey-VM. Frågan är bara hur? Hockey-vm har sedan Sovjetunionens fall varit en b-turnering. När ryssarna fortfarande var dominerande och bara de allra bästa från Europa åkte över till NHL kändes hockey-VM angeläget. Sen så försvann alla otroliga CCCP-spelare och även en hel bunt dussinlirare från Elitserien och hockey-vm blev beroende av hastigt influgna proffs för att hålla uppe kvalitén.
Så är det fortfarande, landslagen är helt beroende på vilka spelare som åker ur Stanley Cup-slutspelet och om de har lust att lira lite plojjmatcher mot Italien o dyl. Men även om det kommer över en bunt superstjärnor så känns inte vm som ett riktigt världsmästerskap, det bekräftar mer bilden av att det är en b-turnering som kryper på knäna för att få över lite stjärnglans.
Vad ska vi då göra för att öka värdet i varumärket hockey-vm? Ett alternativ som många förespråkar är att spela VM mer sällan och få med NHL på att släppa alla spelare till VM.
Men det finns ju redan och kallas World Cup och är i princip helt styrt av NHL. Problemet med den formen är att i NHL's värld finns det inte plats för smånationer som Italien, Ukraina eller Norge. Resultatet blir då att de nationerna aldrig kan komma ikapp de "stora" (Kanada, USA, Ryssland, Tjeckien, Slovakien, Finland och Sverige) eftersom de aldrig får mäta sina krafter med dem och därmed utvecklas.
Ett annat alternativ vore att stänga hockey-VM och inte tillåta några NHL-lirare. En tanke som jag egentligen gillar allt mer efter Sveriges hemvävda gängs framgångar i detta VM. Jag ser hellre ett samspelt lag som får förtroendet från början istället för ett lag som bara åker och väntar på att Detroit ska bli utslaget ur Stanley Cup så att ett gäng jetlaggade Red Wings-spelare kan komma över och spela i två matcher. Men då sänks ju samtidigt kvaliteten på turneringen oundvikligen.
Så antingen satsar IIHF på att få igång ett samarbete med NHL om att ha en riktig World Cup vart fjärde år (med OS emellan) med iallafall tolv lag istället för åtta. Något som vore fantastiskt men som jag tror är i princip omöjligt. Eller så struntar IIHF totalt i NHL och använder hockey-VM som en utvecklingsturnering för den nationella ishockeyn i Europa, men då riskera att Kanada och USA enbart skickar college-ungdomar att delta.
Något måste hur som helst göras, för i mina ögon sjunker hockey-VM mer och mer i status för varje år. Kanske beroende på att Viasat, som jag tidigare tyckt har skapat en trevlig tradition kring sina VM-sändningar, numer verkar prioritera ner sin satsning på hockey-Vm. Det är bara Sveriges matcher som visas på TV3 och resten av matcherna hamnar på TV6 eller göms på Viasat sport. Dessutom verkar hela produktionen ha fått kraftigt reducerad budget. Kanske läge att någon annan kanal tar över?
Jag gillar hockey-VM och vill att turneringen ska återfå lite av sin tidigare status för att inte försvinna helt. Hockey-VM bör iallafall i Sverige vara en lika stor angelägenhet som fotbolls-VM, och som det är nu är det långt ifrån det.
Stranger than fiction
"Smockan hängde i luften", påstår han.
Adaktusson är av en annan mening, men hur som helst så var debatten ordentligt hetsig. Vilket jag anser vara dåligt; en debatt som spårar ur från diskussion till pajkastning är förlorad för båda parter, men även för publiken.
Tungviktsfight i morgonsoffan
I morse steg två av Sveriges tyngsta journalister upp i ringen (SVTs Gomorron Sverige) för att göra upp om hur journalistik egentligen bör bedrivas. I ena hörnan: Janne Josefsson, försvarare av den grävande journalistiken och i den andra hörnan: Lars Adaktusson, kritiker av den samma.
Och vilken holmgång det blev, det svingades friskt från båda parter men i slutändan blev matchen avbruten av kvällens domare Ann-Britt Ryd Petterson innan någon av kombatanterna fått in något knockoutslag. Adaktusson var nära när han hävdade att han inte kunde titta på Josefssons program Uppdrag Granskning då han inte fann det trovärdigt, Josefsson kontrade med att han inte ens kunde få in Adaktussons lilla kanal TV8.
Matchen präglades mestadels av många fula slag under bältet. Josefsson gick in med en tjuvsmäll med det fula anklagandet att Adaktusson inte vågar smutsa ner sina fina skor med grävande journalistik och Adaktussons kontrade med ett njurslag då han påstod att Josefsson som vanligt bara gick fram som en ångvält. Härlig nivå.
Men för att vara allvarlig så urartade något som skulle kunna ha blivit en mycket intressant diskussion kring mediers makt och ansvar till en sandlådediskussion där de två debattörerna enbart kritiserade varandra och varandras program. Synd, för det är en diskussion som verkligen behövs och Adaktusson väckte nog en hel del ont blod när han i SvD gick till attack mot den grävande journalistiken (som bl.a. Janne Josefsson företräder) med dolda kameror och aggressiva frågor.
Jag håller nog med Adaktusson i mångt och mycket. Grävande journalistik bör kunna bedrivas utan hetsjakt och smutskastning, men Josefsson hävdar att vissa makthavare behövs hängas ut för att allmänheten ska få reda på sanningen.
Jag har aldrig gillat Josefssons metoder och tror att de gör mer skada än nytta. Den formen av journalistik han företräder verkar enbart söka efter snaskiga avslöjanden och löpsedelskapande uttalanden. Jag gillar mer Adaktussons resonerande tilltal där han, utan att vara vek, låta makthavare tala till punkt.
Josefsson lever mer i en svartvit värld där det onda ska separeras från det goda och spottas på. Det är inte så jag vill att media ska använda sin makt och i slutändan så skapar denna form av journalistik bara en större misstro mot media. Grävande journalistik behövs, men vissa metoder bör nog ses över.
Hoppas den här debatten fortsätter, fast då kanske mer som ett genomtänkt schackparti istället för en tungviktsfight i boxning.
Läs mer:
Aftonbladet: Journalisterna drabbade samman
SvD: Adaktusson - Josefsson 0-0 eller?
Expressen: Storbråket
Persson grinig på Figge
Göran Persson är uppenbarligen sur för att dokumentären Ordförande Persson inte blev riktigt som han tänkt sig. Han gnäller i SvD över hur dokumentären blev ett tydligt tecken på snuttifieringen och personfixeringen inom politisk media, då de delar som uppmärksammades mest var när han i dokumentären pratade i nedlåtande ordalag om bl.a. Mona Sahlin, Carl Bildt och Gudrun Schyman.
Men vad trodde den gode Göran skulle hända? Erik Fichtelius har uppenbarligen slitit oerhört med denna dokumentär och dessutom förlorat sitt goda rykte och jobbet som inrikespolitisk kommentator på SVT. Vad hade han för tankar när klippningsarbetet började? Ville han göra en dokumentär där Göran Persson får kommentera de saker han tycker är viktiga eller skulle han göra ett underhållande program?
Det känns ungefär som den vanliga problematiken för SVT; ska de vara hardcore public service och enbart servera snustorra politiska kommentarer, eller ska de försöka locka så många tittare som möjligt? Ja, allt som oftast blir det ju det senare och i det här fallet lyckades de ganska bra också. Med en massiv satsning mot kvällstidningar med små släppta klipp i förtid och trailers i sina egna nyhetsprogram lyckades SVT att locka en hel del tittare. Plus givetvis att Fichtelius lyckades göra ett underhållande program, genom att använda grepp som känns igen från dokusåpavärlden.
Det skulle kanske ha gått att göra ett tyngre och mindre publikfriande program om Gröan Perssons tid vid makten, men risken är givetvis att ingen hade tittat. Nu fick vi oss fyra timmer hyfsad underhållning (höjdpunkten var givetvis när Persson berättade om hur mycket smör Helmut Kohl äter, två tallrikar vid stress var det visst) och kan lägga hela tumultet om denna dokumentär bakom oss.
Eller är det verkligen någon som tänker köpa DVD-boxen när den släpps?Två bloggare under samma tak
Jag skrev tidigare om att Malmö Högskola skulle börja använda studentbloggar för att marknadsföra sig själv gentemot potentiella studenter. En av bloggarna är min flickvän Kina och nu har hon kickat igång, om ni är intresserade av att veta hur det är att vara student på MAH eller hur det är att bo med mig kan ni kika in här.
Hjälp! Internet tar slut!
Det känns som att det öppnar en ny videosajt/community nästan varje dag numer. Aftonbladet har en egen, ZTV har fått nytt liv på webben, MTV ska också starta upp videocommunitys och i dagarna släpptes den nya svenska sidan video-klipp.se sin betaversion. Alla verkar rörande överrens om att streamad video är det absolut hetaste och bästa som går att erbjuda just nu.
Men det är inte helt problemfritt står det att läsa i Metro. Vad ingen tänkt på är att internet inte är anpassat för dessa sanslösa mängder video som ska pumpas ut dagligen i våra stackars bredband. I USA utgörs hela 35 procent av
internettrafiken av Youtube, enligt Metro.
Ja, våra datorer och våra bredbandsuppkopplingar behöver uppdateras med jämna mellanrum. Enligt Moores lag så dubblas processorkraften i datorer var 18:e månad. Borde det inte finnas något liknande tanke kring bandbredd också? Ju mer vi surfar och ju mer vi använder nya funktioner med internet borde ju uppkopplingarna också förbättras. Men jag tycker att bredband har varit hett alltför länge nu, förvisso kostar det lite (eller ja...ganska mycket) mer att byta ut ett helt bredbandsnät och frågan är givetvis vem som ska betala kalaset.
Men om internet ska kunna fortsätta att utvecklas behövs mer bandbredd, det borde vara i allas intresse.
Spela för jobb
Min gamla klasskamrat Johan skriver på sin blogg om en engelsk fotbollsmanager som använder datorspelet Championship Manager för att scouta spelare. En mycket underhållande historia, även om den slutar tragiskt då managern blir sparkad (dock inte p.g.a. sitt spelande).
TV- och datorspel verkar bli mer och mer accepterat som en naturlig del av allt fler människors liv. Vi kanske snart är framme vid att spelande inte ses som ett barnsligt nöje utan en legitim fritidssyssla för alla åldrar. Och kanske som något positivt även i yrkeslivet.
Aftonbladet skriver om hur kirurger blir bättre på titthålsoperationer genom att spela våldssamma spel. De kirurger som spelar tv-spel mer än tre gånger i veckan gör uppenbarligen mindre fel än de som inte spelar, oavsett grad av erfarenhet. Jag undrar vilka andra branscher som finner positiva effekter av tv-spelande?
Och framförallt: vilket spel är bäst för kommunikatörer att spela?
Posten är död, länge leve posten!
DN skriver om att Posten i framtiden kan bli tvungna att dela ut post ända fram till klockan fyra på eftermiddagen istället för före klockan ett som nu är fallet. Ännu längre fram i tiden så kan det bli så att posten bara delas ut ett par gånger i veckan. Givetvis haglar det ramaskrin.
Jag har sommarjobbat på Posten i en väldans massa år och något jag fått uppleva är att det alltid är helt legitimt att skälla på posten, och även brevbärare. Folk anser att Posten har ett gigantiskt ansvar gentemot samhället och när detta ansvar inte upprätthålls så ska det skällas. Brevbärare som sliter var dag för att få ut alla försändelser får ofta höra hur otroligt dåliga deras arbetsgivare är och att det jävlarimig var bättre förr.
Det må så vara, förr var Posten en samhällsinstitution som inte behövde gå med vinst. Men sedan Posten blev privatiserat finns det givetvis ett krav på att verksamheten måste gå med vinst. Problemet är att Posten fortfarande har en massa krav från statens sida på vad de måste leverera, oberoende av vad det kostar. Resultatet blir att Posten går med brakförlust.
"Den ökade användningen av e-post och andra elektroniska tjänster gör att det skickas allt färre brev. Sedan 2001 har antalet övernattbefordrade brev fallit med i genomsnitt fyra procent per år. "
Det är här problemet finns; Posten används alltmer sällan och därför kan inte Posten leva upp till den service de erbjöd tidigare. Men allmänheten tycker fortfarande att posten ska delas ut till det skamlöst låga priset av 5:50 kr per brev. Tänk på vilken service det egentligen är; du postar ett brev på kvällen i Kiruna och morgonen efteråt når det mottagaren i Malmö.
Nåja, nu är det ju inte så häftigt längre med tanke på att du kan skicka ett e-mail över Atlanten på någon sekund. Posten som förmedlare av små meddelanden har således spelat ut sin roll för länge sedan.
Det rimliga vore att Posten satsar på de saker som de fortfarande kan gå med vinst på, som paket och reklam. Men detta får de inte göra då de har dessa krav från staten (och allmänheten) på sig.
Folk verkar tro att det är en mänsklig rättighet att få sin post före klockan ett dagen efter att det skickats. Dessutom ska det sitta fast anställda kassörskor på det folktomma Svensk Kassaservice hela dagarna för att serva de få kunder som fortfarande använder deras tjänster. Hade Svensk Kassaservice varit ett vanligt företag hade det gått i konkurs flera gånger om, utkonkurrerade av banktjänster via internet.
Om nu Posten är en så oerhört viktig samhällelig institution så se till att använda den då! Avinstallera messenger och Outlook och skicka alla dina meddelanden med post, säg upp din internetbanktjänst och gå till Svensk Kassaservice och betala alla dina räkningar. Först då kan du klaga på att Posten inte är som förrut.
Men faktum kvarstår, om inte Posten används i samma utsträckning längre så kan de inte erbjuda samma tjänster som tidigare. Posten måste förändras när kommunikationsvägarna förändras, svårare än så är det inte.
Blogg-Bildt vs gammal media
Bildt har dock hittills varit mycket sparsam i sina kommentarer till dessa avslöjanden, iallafall mot gammeldags media. Bildt använder istället sin blogg Alla dessa dagar för att ge sin syn på saken. Där får han formulera sig precis som han vill, utan att behöva passera genom journalisters filter först.
Är detta det nya sättet att bemöta kritik? Gudmundson visar hur bloggar kan användas som pr-verktyg:
"Forechecking:
Syfte: att behålla initiativet.
Metod: bemöt förväntad kritik genom att lägga korten på bordet, som du vill att det ska se ut, på din egen blogg.
Resultat: Kritikern måste ändra strategi i sitt anfall, vilket är svårt när man redan har en fastställd plan. Du kan lugnt arbeta vidare på ditt håll, med bibehållet informationsövertag.
Exempel: Utrikesminister Carl Bildt bloggar om sina affärer i Balkan redan innan Adaktusson haft nyheten i programmet. Adaktusson har alltså ingen nyhet längre."
Ja, jag tror iallafall det kommer bli väldigt vanligt att bloggar används för att kommunicera ut sin egna bild av vad som hänt. Frågan är vilket medium som är det mest trovärdiga för läsaren?
Old stuff
Bara för sakens skull lägger jag upp länkar till samtliga inlägg jag skrev som praktikant på Attach Information, om nu någon är intresserad och inte orkar leta upp dem själva.
Håll till godo:
Praktikantens sista ord
Julbesök i verkligheten
Rymdhysterin har blivit löjlig
High Fidelity i mp3-världen
En tradition utan tradition
Varför tittar folk på SVT?
Gratistidningar behövs också
Valet är ett skämt
Världen förändrades, jag låg i skogen
Är alla bättre än jag?
Femton nördar på dödmans serverrack, Yo ho ho och en flaska med Jolt!
Sverige verkar vara film- och skivindustrins största skräck just nu. Det är här piratverksamheten flödar fritt. Vi har flest Direct Connect-hubbar, vi har grundarna av Pirate Bay och vi har till och med ett eget parti som försvarar piraterna.
Informatören gör kanske rätt i att jämföra Sverige med piratnästet Tortuga. För där det finns en fristad för pirater kommer givetvis även de som försöker sätta åt dem.
Piratbekämpare från USA flögs in för att undervisa vår svenska ordningsmakt i hur pirater sätts åt. Det var en agent från FBI och representanter från filmlobbygruppen Motion Picture Association som höll ett nu uppmärksammat seminarium den 24:e januari på polishögskolan. Givetvis är det uppseendeväckande att en amerikansk lobbygrupp får utrymme i svensk polisutbildning, men polishögskolan ser ingen konflikt i detta.
Hur som helst verkar det som att omvärlden (mest USA) darrar av skräck inför de blodtörstiga piraterna från norr och försöker göra allt för att stoppa dem innan de tar över världen. Det känns onekligen som hämtat ur en sjörövarsaga: Piratjägare (MPA och FBI) seglar (flyger) till Karibien (Sverige) för att sätta stopp för kapandet (illegala spridandet) av Kronans (film- och skivindustrins) fartyg (film och musik).
Det går (som Informatören påpekar) att se på saken väldigt romantiskt; att Sverige är den sista utposten för yttrandefrihet och fri informationsdelning. Detta romantiska synsätt har dock inte film- och skivindustrin och de tänker inte lägga sig ner och dö i första taget. Frågan är vilka som vinner? Eller om det överhuvudtaget går att vinna?
Och vilken sida är du på?
DN: FBI lärde svensk polis jaga fildelare
Computer Sweden: Sverige är ett ökänt piratnäste
Vanity Fair: Pirates of the Multiplex
Bloggar som marknadsföring
Att bloggar kan vara mer än en personlig dagbok vet vi redan. Många stora företag upprättar egna företagsbloggar där vd:ar kan kommunicera med sin omgivning på ett personligt och öppet sätt. Förvisso kan det vara så att det är en slipad pr-avdelning som står för skriften, men faktum kvarstår att bloggen är en utmärkt kanal för pr och marknadsföring.
Det senaste exemplet från min närmiljö är att Malmö Högskola ska använda sig av bloggar för att locka till sig nya studenter. En självklar och smidig åtgärd från högskolans informationsavdelning. En högskola kan rabbla hur mycket som helst om hur förträffliga deras utbildningar är eller hur trevlig deras stad är, det som sökande ändå påverkas av är hur tidigare studenter upplever studiesituationen. Oftast är det en släkting eller kamrat som kommenterar en skola eller en stad, och vi påverkas alltid mer av personer i vår närhet än av reklam (hur bra den än är). Visst finns det "studentkommentarer" i högskolornas kataloger även idag, men de är alltför korta och för tillrättalagda för att verkligen göra någon skillnad.
Bättre då att använda en blogg där nuvarande studenter släpps fria att skriva om vad de vill och exakt hur de upplever sina studier. Resultatet blir ett mer levande och personligt vittnesmål som troligtvis påverkar blivande studenter mer än torra upprabblingar av kurser.
Det finns givetvis en risk i att det dyker upp negativa kommentarer kring utbildningar, men jag tror inte att någon blivande student har en bild av att högskolevärlden är problemfri. Kanske det kommer fram några kontruktiva förslag via bloggarna också? En annan fördel är att kommentarfunktionen kan användas
för att ställa frågor eller diskutera skolan.
Ett hedervärt projekt som säkert redan används av andra lärosäten och kommer
att sprida sig som en löpeld. Även för vanliga arbetsplatser är en blogg
utmärkt för att marknadsföra sig själv som en bra arbetsgivare.
----------------------------------------------------------------------------------------------------------
P.S. Självklart har jag lobbat hårt för att min flickvän, som är tandläkarstuderande på MAH, ska ta sig an blogguppdraget. Hon har iallafall skickat en intresseanmälan nu, jag återkommer om hon börjar blogga. D.S.
Från flygare till rovdjur
Men det märks att det inte är en så hockeytokig stad som Peter kommer till, på Predators hemsida berättas förutom att bytesaffären är klar även hur Foppas efternamn uttalas:
"Nashville Predators Executive Vice President/General Manager David Poile announced today that the club has acquired forward Peter Forsberg (PEE-tuhr FOHRS-buhrg) from the Philadelphia Flyers for forward Scottie Upshall, defenseman Ryan Parent and Nashville’s first-round and third-round selections in the 2007 NHL Entry Draft."
All lycka åt Forsberg säger jag.
