Ordningsbetyg – javisst!
Det har skapat viss debatt sedan skolborgarrådet Lotta Edholm (fp) tillsammans med Cecilia Brinck (m) och Nina Ekelund (kd) gått ut på DN debatt och förordat införande av ordningsbetyg i grundskolan. Jag tycker idén är bra, men den sätter inte bara krav på eleverna utan även på lärarna.
Vad som inte får ske är givetvis att det blir någon form av återgång till den gamla tidens skola där elever är livrädda för att säga sin mening när de uppfattar något som fel, av rädsla att ordningsbetyget kommer att sänkas. Det som är det positiva i det hela är att ett vettigt och sunt uppträdande premieras och de som gör allt för att förstöra arbetsron också får ett lågt betyg i ordning.
”En förutsättning för att skolan ska kunna fokusera på sin huvuduppgift är att det råder lugn och ro i klassrummet. Inte minst elever med svårigheter i skolan är helt beroende av att det inte är stökigt runt omkring dem.” står att läsa på DN-debatt och det är här jag håller med fullständigt. Men när de skriver elever med svårigheter i skolan hoppas jag att de inte bara menar s.k. bråkstakar, utan de som sitter tyst och inte vågar säga någonting till klasskamraterna som håller låda.
Det är viktigt att inte ordningsbetygets kriterier utformas så att de som är tysta och snälla och accepterar allt som läraren säger är de som alltid får gott betyg. Det riskerar bara att skapa små ja-sägande robotar utan egen vilja. Vad som bör premieras är de som bidrar till en bra arbetssituation i skolan, antingen genom vettigt argumenterande med läraren eller genom att hjälpa sina klasskamrater. Det är alltså aktiva elever som ska få bra ordningsbetyg.
Här är det också viktigt att läraren tar sitt ansvar och verkligen försöker se om elevers ”stökighet” är missriktad kreativitet eller bara allmän jävelskap. Läraren får inte enbart hylla de som sitter tysta bara för att de gör lärarens jobb enklare. Vissa lärare är helt enkelt inte speciellt bra pedagoger och de borde kanske också bli mer utvärderade. Men inte genom att eleverna skriker skällsord utan genom att bjuda in till diskussion och feedback.
Sen så är det för mig en självklarhet att upprepad och systematisk skolkning bör ge någon form av avtryck i betyget, men givetvis får inte orsaken glömmas bort. Att hitta roten till det onda är oftast det som är bäst för att lösa problemet, men självklart är det också mer kostnadskrävande.